Klimatagendan \u00e4r en het nyhet och trots protester fr\u00e5n olika organisationer som delar den allm\u00e4nna opinionen r\u00e5der det ingen tvekan om att fr\u00e5gan st\u00e5r i f\u00f6rgrunden f\u00f6r debatten.<\/p>\n
Konsumenternas attityder till milj\u00f6p\u00e5verkan fr\u00e5n de produkter de k\u00f6per och de organisationer de k\u00f6per fr\u00e5n blir allt starkare. <\/p>\n
M\u00e5nga konsumenter anser att varum\u00e4rken b\u00e4r lika stort ansvar f\u00f6r positiv f\u00f6r\u00e4ndring som regeringar. I en Men det handlar inte bara om att “se bra ut”. Organisationer som har gjort det till en prioritet att ta itu med sin milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala p\u00e5verkan och har agerat utifr\u00e5n det F\u00f6r grossist-, distributions- och detaljhandelsorganisationer sker en betydande majoritet av deras milj\u00f6p\u00e5verkan i inb\u00e4ddade utsl\u00e4pp fr\u00e5n ink\u00f6pta varor och tj\u00e4nster, anst\u00e4lldas resor och pendling samt anv\u00e4ndning och behandling av uttj\u00e4nta produkter. Av dessa kommer tv\u00e5 tredjedelar vanligtvis fr\u00e5n leveranskedjan uppstr\u00f6ms. <\/p>\n Av detta f\u00f6ljer att operativa beslut kring lageroptimering kan ha en betydande inverkan p\u00e5 milj\u00f6p\u00e5verkan. <\/p>\n Att ha ett fast grepp om planering och prognostisering av efterfr\u00e5gan hj\u00e4lper organisationer att minimera situationer med \u00f6ver- och underlager \u2013 som b\u00e5da skapar resurssl\u00f6seri. Noggranna prognoser s\u00e4kerst\u00e4ller optimala ink\u00f6p av r\u00e5varor och minimerar on\u00f6diga transportkostnader \u2013 som b\u00e5da skadar ett f\u00f6retags koldioxidavtryck. <\/p>\n Hur produkter best\u00e4lls och skickas \u00e4r ocks\u00e5 avg\u00f6rande f\u00f6r att minska milj\u00f6p\u00e5verkan. Storleken och frekvensen p\u00e5 leveransen \u00e4r en viktig faktor. Den “verkliga” kostnaden f\u00f6r lager b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s \u2013 kan lokala ink\u00f6p \u00f6ka flexibiliteten, kortare ledtider och l\u00e4gre transportkostnader? <\/p>\n