Förnuft och hållbarhet

I april 2021 fastställde den brittiska regeringen världens mest ambitiösa klimatförändringsmål i lag, för att minska utsläppen med 78 % till 2035 jämfört med 1990 års nivåer.

Klimatagendan är en het nyhet och trots protester från olika organisationer som delar den allmänna opinionen råder det ingen tvekan om att frågan står i förgrunden för debatten.

Konsumenternas attityder till miljöpåverkan från de produkter de köper och de organisationer de köper från blir allt starkare.

Många konsumenter anser att varumärken bär lika stort ansvar för positiv förändring som regeringar. I en McKinsey-rapport från 2020 sa 66 % av alla tillfrågade och 75 % av millennials som svarade på undersökningen att de tänker på hållbarhet när de gör ett köp. Inom mode och textilier säger över 50 % av C-Suite-cheferna att konsumenternas efterfrågan driver deras strävan efter hållbarhet.

Men det handlar inte bara om att “se bra ut”. Organisationer som har gjort det till en prioritet att ta itu med sin miljömässiga och sociala påverkan och har agerat utifrån det åtnjuter snabbare tillväxt och högre värderingar än andra aktörer inom sina sektorer. Att göra framsteg när det gäller att ta itu med miljöpåverkan från sin verksamhet sänker kostnaderna (vanligtvis med 5-10 %) eftersom dessa företag fokuserar på operativ effektivitet och avfallsminskning.

För grossist-, distributions- och detaljhandelsorganisationer sker en betydande majoritet av deras miljöpåverkan i inbäddade utsläpp från inköpta varor och tjänster, anställdas resor och pendling samt användning och behandling av uttjänta produkter. Av dessa kommer två tredjedelar vanligtvis från leveranskedjan uppströms.

Av detta följer att operativa beslut kring lageroptimering kan ha en betydande inverkan på miljöpåverkan.

Att ha ett fast grepp om planering och prognostisering av efterfrågan hjälper organisationer att minimera situationer med över- och underlager – som båda skapar resursslöseri. Noggranna prognoser säkerställer optimala inköp av råvaror och minimerar onödiga transportkostnader – som båda skadar ett företags koldioxidavtryck.

Hur produkter beställs och skickas är också avgörande för att minska miljöpåverkan. Storleken och frekvensen på leveransen är en viktig faktor. Den “verkliga” kostnaden för lager bör förstås – kan lokala inköp öka flexibiliteten, kortare ledtider och lägre transportkostnader?

Lageroptimering har många kommersiella fördelar och det kan direkt bidra till att ge en positiv inverkan på koldioxidutsläppen. Att analysera data för att skapa bättre prognoser, hantera försörjningskedjan mer effektivt och skapa större flexibilitet för att reagera på förändrade förhållanden bidrar alla till att minska resursslöseriet. Det är vettigt att ta hänsyn till hållbarhet.